Vidriga mättnadskänsla
"Vidriga mättnadskänsla"
Gemena individer likt diffusa skuggor smeker obehagligt min rygg
Det är dem, dessa gestalter som härjar kring min huvudskål
som åter dragit mig tillbaka ur min flykt från verkligheten
En hastig våldtäkt av skräck
Saliven finner smak, sinnet vaknar
när sotet skaver ovant ner i halsen
Det är hot, det är våld, det är tvång!
Dessa slangar...
Det är sorg, det är skam, det är tvång!
Enteral nutrition...
Det är hat, det är stopp, det är tvång!
Jag viker mina naglar längs de kalla väggarna i mitt förseglade krematorium
Flykten känns allt mer som omöjlig när speglarnas skeva bilder förvanskar min syn
Det är slut på den blinda jakten efter makabra tillfällen att famla runt i mörkret
Min kreativitet har alltid censurerats
Du har sett ner på mig som levererat
Mitt liv är ju ett estetiskt mästerverk!
Det finns ingen frihet för underskattade harlekiner
Förr så kastades vi i brunnar nu förvaras vi i tysthet
I slutna avgrunder där vi att aldrig kommer att återse ytan
Mitt lugn mitt i stormen
"Mitt lugn mitt i stormen"
Dina vindar du kastar
träffar mina känslor
så dem inte längre värmer
Det viner otyglat
kring våra obetalda försök
till kärlekslöften
Ögats blick blidkar
trots att vi knappt håller fast
i varandras omtänksamheter
Ett kapitel är inte skrivet
med vår tondöva lyrik
som alla förväntas höra
Sången trallas i otakt
så andra orkaner avlider
men bedarrar även vår råa blåst?
Ett dokument om morgonen
"Ett dokument om morgonen"
Sol värma,
söndag vakna
Gudar leva
Gränser förbliva
obevakade
Smygande strimma
Så mystiskt fiktiva
ack så ljuva
när mörker skava
med sitt vansinne
Givmild invit komma,
dagens dörr öppna
Svala vind svepa,
min hud omfamna
Morgon underbara,
liva mig!
Ve ögonlock,
ty slockna
Tunga i brådmogen minut
Glöm tid,
förlåt bestyr
Två varv till på uret
Vila fram dagen
Ja, vila fram din dag!
Varning för haveri
"Varning för haveri"
Vart tog tiden vägen?
Hur kom denna tystnad sig?
Du vet
snöret har briserat
Du har
en usel nödbroms
Du ska
störta mot betongen
Såren kommer aldrig att koagulera
Flödar vätskor, flödar livet
Du vill
fly mitt miniatyrslakthus
Du får
fly ifrån mitt värdelösa liv
Du kan
lämna mig precis när du vill
Alla varningslampor har blinkat sönder
Det är varning för haveri
Jag vill hata dig
"Jag vill hata dig"
Jag vill för fan inte älska dig längre
Jag vill hata dig.
avsky!
Se dig som det avskum jag egentligen tycker
Men du finns kvar
Rosorna finns vid din dörr
Vi var underbara
Det kommer alltid att lämna blod i mina spår
Efter en känslosam isolering flödar åter blodet till hjärnan
Nu vill hatet fram
Själömkan och skadeglädje
Destruktiv på alla plan
Jag har blivit så jävla lurad
Är så blåögd
Med en vass egg karvar jag ut dem båda
för att slippa samma misstag
Jag vrålar till mig själv
Jag är patetisk, jag är patetisk, jag är patetisk
Med saltvatten i strupen
"Med saltvatten i strupen"
Krig i sikte,
verbal strid
Där förloraren ska stå vid sidan av sin undergång
Vedersakare sittandes på horisontens kant
Läppjar min torra gråt i solkiga krus
Andas!
Låt dem inte se dig vek
Din blick är ditt fall
Du vet dina tidigare misslyckanden
Mina attacker svider, skadar, förgör
Men varför inte bara dö?
När du kväker fram försvar
vet du då vad du skapar?
Idiot, när ska du inse vad för hat du frambringat?
Din strupe är torr likt en ödemark
Din verbala förmåga börjar ge vika
Stackare, veka stackare
Släck törsten
Släck den med saltvatten
Några malt med blodsmak
"Några malt med blodsmak"
Det mögliga golvet,
doft av fukt
Krematoriet nästa
Ge en kur
åt det murkna liket
Det gör ont utan delirium
Några malt med blodsmak
Konfrontera strupen,
älska mig så där sadistiskt
Ljuva ambra aga kärleken
Ovisst vart solen står
Syra gav mig synen
Välkommen,
ständigt välkommen
Alla kulörer
återkommer hit
Tack för du som eldade
Gommen glittrar igen
Sällan skådat kärlekspar
i en obotlig harmoni
Leker roulett utan sans
En idelig älskog med tortyren
När första bomben föll
"När första bomben föll"
Sirenen ljuda, paniken sprida,
världskriget stunda,
Första bomben föll, när första bomben föll
Gränsen bryta, oron väcka
Striden möta, siktet ställa
Första bomben föll, när första bomben föll
Kroppen begrava, sanden täcka
Vännen lida, freden sörja,
friden förgäta
Första bomben föll, när första bomben föll
Vapnet famna, rekylen smärta,
hoppet övergiva
Livet vagga, locket spika,
kistan försluta
Första bomben föll, när första bomben föll
En letal antagonist
"En letal antagonist"
Svartnad sveper in mot centrum för att möta någon
Helvetisk kyla levererar bevis på dödens realitet
Det haglar skit mot ryggen som ofrivilligt blottats
Vätskan surnar när den hittar kontakt med min hud
En antagonist mot glädjen vandrar sitt segertåg
Visar stolthet, visar levnad och slutet i samma min
Visar stolthet, visar ångesten som en förnöjelse
(Tag ett nytt andetag)
Giftiga ord osar upp överallt där man visar existens
Okända vibrationer identifieras vid ögonkontakt
Vad ska jag ta mig till med min låsta fruktan?
Tortyren lär ses som stimulans i fiendens blick
En berusad optimist går rakt in till kammaren
Visar stolthet, visar alla mina avstängda sinnen
Visar stolthet, visar hopp om en omöjlig vapenvila
Några tusen tecken
"Några tusen tecken"
med ett spel jag kritiserat kallt
Uppe på tron lever jag falskt
Duger du ej riktas du bort
Minnet lever destruktivt
när dygnet spiller ur sin sand
Glorian är såld för bättre procent
Vakande själlös vid Gehennas port
Trots min värkande déjà vu
välkomnar jag en främling blint
När min syniska förmåga skapar kaos
Bevisar du din statist ett genombrott
En illusion med stela porträtt
startar en leverans av enkla ord
Stunder med manande potential
För en bättre rytm till dygnets väl
Stöpta för en särbehandling
med vag kunskap om varandra
Envist trotsar vi alla ramar
Vem skriver våra repliker?
Varven mellan oss lider
när man nämner vår distans
Tillsammans med ett faktum
Lusten dräps omedelbart
De drömmer sig nog ofta bort
utan att se en självklarhet
Två sinnelag söker bortkommet
Tänk att fyra ögon ännu blundar
En omdömeslös prövning
leder oss till nya emotioner
Känseln bedömer allting ljuvligt
Behöver man bruka synen?
Efter några tusen tecken
som läker och skyler svärtan
Förblir ändå frågetecken permanenta
Men lämnar kvar ett ljummet spår
