Över Styx mörka vatten

Se döden gör sig åter hörd
med Charons båt riggad klar för en sista avfärd
flyta över Styx mörka vatten
en bottenlös sörja
åskan hörs vid horisonten
oväder äro kommen för att stanna
högtidligt oroa över ditt bleka huvud

Ack hon kommer inte tillbaka
En enda riktning är riktig
för den som har tron säker kan öppna upp
medan en annan bara gråter
Ögat våta hinna hindrar
den där så klarsynta
är nu nästan blind för en framtid
du odödliga potentat
nu en försvinnande vålnad
tvi din sorgdräkta dvala


låt någon minut få försvinna
ge tid för att tanken hylla
den som skapat din figur
den som din historia format
ditt kött och blod
arvet som du fromt ska förmedla
Vart än vi är på väg
är sorgen den gemensamma
Håll om min vän
Säg farväl till en del av ditt hjärta
farväl, i frid farväl


RSS 2.0