"Min destruktiva kreativitet"

---

Klockan är halv två och sömnen infinner sig ej
Fönstret i sovrummet är öppet
och iskall luft sveper över bädden
Men jag betraktar temperaturen som behaglig
trots en självklart hälsorisk

Sällan har känslan av kreativitet varit så påtaglig
som den här natten
Jag finner inga hinder för att skänka bläck
till blockets gulfärgade ark
Även om handen ständigt skuggar
och när min kloka del av sinnet pointerar
att jag även äger ett seriöst liv
Så förlängs texten i detta nu

Jag såg nyligen min spegelbild
Orakad och ovårdad i ansiktet sedan ett par dagar tillbaka
Bevis från min gagnlösa helg
Medan de slitna ögonen vittnade naket
om den ensamheten som tär psyket itu

Tänk om någon kunde räkna sekunderna
jag slösar var gång jag behöver tänka och försvinna från ytan
Medvetandet återkommer alltid men sällan levereras
någonting som det går att bygga utav

Kylan i mitt rum börjar blir svår att hantera
Och jag vet vad den kommer att göra mig för ont

Smärtan kommer väcka mig
Lungorna ska göra sitt för att försvåra andningen
Levern blir nog svullen
Och njurarna börjar blöda

Varför skadar jag mig själv?
Jag är medveten om mitt leverne
Jag vet i denna stund som pennan sveper över pappret
att jag försämrar min morgondag
Men jag vägrar att agera

Natten närmar sig morgon
Min kreativitet har svalnat
och texten fyller inte längre sin funktion
Jag är tillfredställd
Tillfredställd som du med rakbladet
eller du som förlitar dig på drogen
Än en gång har jag skadat mitt liv
och tagit ytterligare ett steg i min destruktivitet
Men jag är tillfredställd
Mycket mer än vad man var för tvåhundrasjuttiofyra ord sedan...