"Från mitt hjärtas djup (möt aldrig livet i narkos)"

---

Från mitt hjärtas djup
Hämtat från mitt berikande fatabur
I den mörka botten vaknar allt till liv igen
Metaforer vridits till
Ord har tappats
Lagras som en dammig årgång
Bilden lyser som vanligt med ett leende
Vår vattenyta som vi delar speglas ljusa vågor
Hemfört från lugnets finaste källa

Möt aldrig livet i narkos
När idioter larmar allvarliga meningar
Noga oroar själens sista luft i nemesis
När idioter larmar skriver satan om naturen

Omgivning lär inte se
Andra kan nog skåda men enbart en nekrolog
Svarta munnar kräks sitt naiva missnöje
Tiden äro intensiv
Det är ett givet intrång
Men med en vana vaggas hon till ro
I drömmen lever tankarna kring en värme
Fantasi som bör leva istället för en ogripbar lyrik
För det påstås att jag har kittlat hennes hjärta