"Förmultnad kopia"

---

Jag står barfota på det kalla toalettgolvet och granskar min spegelbild
Den figuren har jag sett många gånger och har tröttnat för länge sedan
Men på något sätt tycks den avbilden i spegeln klarat sig bättre genom livet
Den har tagit över titeln som originalet medan jag själv börjar se rätt blek ut
Förnims nästan som en förmultnad kopia som blivit allt mer utsiktslös
Jag böjer mig ner i handfatet och några sekunder av intighet tvättas bort

Min bristande förmåga att klara av problem och ta emot misslyckanden
skiljer sig från min spegelbilds liv där det knappast existerar brydsamheter
Det som förekommer i mitt liv är en överdriven avundsjuka mot min kopia
Jalusin vittrar sönder min moral och sänker mitt självförtroende till botten
Jag blir bara enklare och mer smaklös för varje gång jag möter min fagra dubblett
Som jag allra helst skulle skära ut ögonen på och bevisa att jag är den vackra

Jag drar knytnäven genom spegeln som skär upp de sista ograverade hudpartierna
Sköna tillfredställelse att slippa se den där jävla divan med den enerverande blicken
som förstör min självsäkerhet och ger mig en otäck känsla av otillräcklighet
Gråten trycker mot tinningen och tillslut går det inte att hålla emot känslorna
Handlöst ramlar jag ihop på det kalla kaklet och timmarna flyter snabbt förbi
Tänk om jag blev medveten om att spegelbilden är samma person som mig..